MASKFARMEN

Vad är kompostmask?

Det är en speciell sorts mask som behövs i en maskkompost: dyngmasken Eisenia foetida. Den bor i vanliga fall i gamla multnande löv eller gödselstacken och är hungrigare än en vanlig daggmask (som bor nere i jorden). En kompostmask äter ca 0,5 gram på ett dygn, vilket är maskens egen kroppsvikt.

​

Vad används maskarna till?

Maskarnas bajs kallas hummus och är guld för odlingsjorden. Antingen har du maskarna som en jordförbättringsfabrik, eller så får maskarna bo i själva odlingarna och jobba direkt på plats. ​

 

Hummusen går att använda på många olika sätt. Antingen som gödsel till plantor, då kan du mylla ner den som den är i jorden. Eller så använder du lakvattnet. I Australien är det vanligt med ”hummusté”. Då tar du hummusen i en tepåse och låter den ligga i vatten som du sedan ger till plantorna. Du kan också använda hummusen som jordförbättring om du har en urlakad jord.

​

Vad behöver maskarna för att må bra? 

Maskarna trivs som bäst mellan 15-20 grader. Stiger temperaturen för mycket försöker maskarna rymma och är det för kallt går de ner i dvala och slutar arbeta. Är det frysgrader dör de.

​

Maskarna äter matrester, gammalt trädgårdsavfall och till och med hår. Mata dem försiktigt i början och fyll på efterhand. Matar man på för mycket kan temperaturen stiga för mycket och maskarna dör. Rör inte om i komposten, då störs maskarnas gångar och de måste börja om.

​

Förutsättningar som krävs för att en maskkompost ska fungera som den ska är att man ska ha en balans av allt. Det vill säga balans mellan kväve (matrester) och kolrikt material (rivna tidningspapper, sågspån, löv, osv). Proportionerna mellan dessa ska vara 1 del matrester och 5 delar kolrikt material.

​

Komposten måste även vara lagom fuktig, inte för blöt för då rymmer maskarna, men inte heller för torrt.

​

Hur många maskar behöver jag?

Det beror på hur mycket avfall som hushållet producerar. Man brukar beräkna cirka 1kg mask per person i hushållet. Om maskarna trivs fördubblas de i antal på två månader. Det är vanligt att starta med cirka 200 maskar.

​

Hur går det till?

Först behöver mikroorganismer bearbeta det som ska komposteras så att maskarna, som ju saknar tänder, kan tillgodogöra sig det. När mikroorganismerna mjukat upp materialet kan maskarna suga i sig det. Materialet bearbetas av maskens mikroflora och enzymer tills det kommer ut som hummus, ett näringsrikt gödsel.

​

Hur startar jag en maskkompost?

Fyll en låda (som har andningshål) med kolrikt material, gärna gammal trädgårdsavfall, sågspån, löv och blöta tidningspappersbollar. Maskarna kryper gärna in i bollarna om temperaturen stiger.

 

Ge lite matavfall, cirka 5 deciliter i veckan, och täck allt med fuktiga tidningspapper. Dels för att få ner temperaturen men också för att hålla det mörkt i lådan. Det gör också att småflugorna håller sig borta från matavfallet.

​

Vad kan jag slänga i maskkomposten?
I princip allt organiskt material. Matavfall, blast, gamla blommor, fruktskal, hushållspapper, te- och kaffesump. Man brukar säga att man ska vara lite återhållsam med kött då det tar lång tid för maskarna att bryta ner men finfördelar man köttet blir det lättare. Även skal från citrusfrukter kan vara lite svårt att bryta ner.

​

När är det klart?

Hummusen ser ut som jord, och det går bra att plocka av det lite då och då, eller låta en hel låda bli hummusjord. Då silar du ut maskarna som får börja om på en ny låda. 

​

Har du flera lådor på varandra med hål emellan kommer maskarna att förflytta sig uppåt i våningarna allteftersom hummusen blir klar i de undre. 

Problem i komposten?
Ibland blir det problem i komposten. Det kan bli mögel eller dålig lukt. Detta beror i 99 procent av fallen att det är för mycket kväve i förhållande till kol. Det är alltså lite för mycket avfall som maskarna inte hunnit med att bryta ner. Det du kan göra då är antingen ta bort lite av det värst drabbade, eller gräva ner avfallet djupare. Efter detta strör du ner mer kolrikt material så det balanseras upp. Om det luktar dåligt men inte beror på att det är för mycket kväve så kan det bero på att komposten är för blöt eller torr så att maskarna slutat jobba. I sådant fall strör du på mer strö , alternativt vattnar. Är det flugor i komposten kan du täcka den noggrannare med tidningspapper.